Fredrik Segerfeldt, ansvarig för biståndsfrågor på Timbro säger att ”Man (Sida min anm) lägger alldeles för lite fokus på verkligheten och på vad ska man säga, verksamhet som är vetenskaplig grundad snarare än motiverad av inrikespolitiska och politiskt korrekta skäl. Det är inte så att det stora problemet i världen är HBT-frågor”.
Om man ska tror Timbro, och det ska man ju sällan, så verkar HBT-frågorna få orimligt mycket utrymme på Sida. Verkligheten är en annan; 2006 drevs 18 projekt med inriktning på HBT till en kostnad av 3,9 miljoner. Det motsvarar 0,00013 % av den svenska biståndsbudgeten. Det är en vetenskapligt grundad siffra, herr Segerfeldt!
Timbro hade all anledning att korka upp champagnen när Gunilla Carlsson presenterade regeringens nya biståndspolitik. För inom ramen för landkoncentrationen lämnar nu Sverige Nicaragua, där Sida bedriver sitt enda projekt med huvudinriktning på HBT i egen regi. 1,4 miljoner kronor kan nu istället användas till att muta någon lokal tjänsteman eller på något annat sätt se till att något land i Syd köper in någon undermålig svensk produkt man egentligen inte vill ha.
Ikväll var jag ute med några av de bögar och flator som Timbro tycker vi satsar för mycket pengar på. I Nicaragua förbjöds homosexualitet 1992. I realiteten har inte lagen inte efterlevts, men skapar en enorm otrygghet. Som bög eller flata är man i parktiken rättslös. För tusentals bögar, flator, bisexuella och transpersoner i Nicaragua är HBT-frågorna det stora problemet.
Delphine beskrev det på ett bra sätt när hon berättade om hur hon blivit utslängd från ett konstmuseum efter att ha kysst sin flickvän. "Det värsta var inte att vi blev utslängda, det kunde hända i Louvren också, det värsta var att vi inte kunde protestera, att vi inte kunde vända oss till någon om stöd".
Cecilia, även hon lesbisk, sa "ska vi kunna förärndra Nicaragua behöver vi en stark HBT-rörelse, men en stark HBT-rörelse kräver stöd utifrån". Så vem ska ge Nicaraguas HBT-rörelse stöd nu när Sverige dumpar dem? Skåla på Timbro!