Igår deltog jag i en debatt som skulle bland annat handlade om vatten och konflikt inför ett 100-tal gymnasieelever. En i sig oerhört spännande frågeställning, den ökade bristen på och kunkurrensen om vatten skapar konflikter både mellan stater och mellan människor. En situationen som snabbt förvärras av klimatförändringarna. Idag beräknas 75-90 % av alla flyktingar vara "klimatflyktingar", på flykt undan klimatförändringar och konflikter skapade av klimatförändringar.
Konfrencier Gustav Fridolin (som jag i grunden gillar) ställde frågan till publiken hur många som köpt en flaska vatten samma dag. En stackars kille på första rad sträckte skamfullt upp handen och fick en ordentlig dos moralism om törstande barn i Västsahara som svar.
Att försöka förändra samhället genom moralism, skuld och skam har i stor omfattning testats i drygt två tusen år av kyrkan. Det här väl i ärlighetens namn inte varit en helt framgågsrik strategi. Trots det ser vi idag hur delar av miljörörelsen plocka upp samma tråd.
Är då individen helt utan ansvar? Självklart inte, har man tid, resurser och kunskap att göra de gröna valen i sin vardag är det bra. Men klimatförändringar och miljöproblem är i grunden strukturella problem och kommer därför kräva strukturella lösningar; utbyggd kollektivtrafik, trängselavgifter, höjda skatter på koldioxid, investeringar och utveckling av ny teknik osv.
Ingen skulle säga att världsfattigdomen är ett individuellt problem, då pratar vi om handelsregler, skuldkris, bistånd och multinationella företag. Ingen skulle lägga ansvaret för Hiv/Aids på den enskilde individen. Men när det gäller miljöfrågor är det plötsligt möjligt och jag tror att företagen jublar. När ansvaret läggs på konsumenten flyttas det samtidigt från producenten. Det är du som skapar miljöproblemen genom dina val, det är inte företagen genom sin produktion.
Att människor har ångest på charterplanet hela vägen ner till Kanarieöarna eller varje gång pengarna inte räcker till att välja den ekologiska fläskkarrén kommer inte förändra världen. Jag försöker välja ekologiska produkter, åker kollektivt och sopsorterar hjälpligt, men min överlägset största insats mot klimatförändringar och miljöproblemen var att gå med i Vänsterpartiet och tillsammans med andra kämpa för en annan världsordning.
Så jag tänker inte ha dåligt samvete för att jag köpte en flaska Ramlösa igår och smakar gröten skit kommer jag slänga den, utan att ha ångest för barnen i Afrika.