Idag var det dags igen för den årliga utrikespolitiska debatten. Carl Bildt presenterade regeringens utrikespolitiska deklaration. På dess 23 sidor fanns det inte mycket att glädjas över för den som slår vakt om den svenska alliansfriheten, en självständig svensk utrikespolitik och ett Sverige som tydligt står upp för fred, mänskliga rättigheter och nedrustning i världen.
Debatten skedde i ljuset av den allt mer alarmerande humanitära situatonen på Gaza-remsan. I mitt pressmeddelande skrev jag så här;
Israels har slagit in på en väg av övergrepp och folkrättsbrott som bara fördömande. EU:s handelsavtal med Israel borde rivas upp, den svenska militärattachén i Tel Aviv kallas hem och det svenska militära samarbetet med Israel upphöra. Allt annat är ett svek, inte bara mot det palestinska folket, utan också mot de mänskliga rättigheterna. Nu om någonsin är det hög tid att vi får en bojkott av staten Israel, säger Hans Linde.
Jag och Lars Ohly skriver idag i Uppsala Nya tidning om regeringens dubbla måttstockar när det kommer till mänskliga rättigheter:
Sveriges röst för demokrati och frihet hörs i dag knappast i diktaturerna Saudiarabien, Etiopien eller Egypten, som alla hålls under armarna av USA. Inte heller i Irak eller i det av Marocko ockuperade Västsahara. I Latinamerika orkar Carl Bildt bara kritisera Kuba och Venezuela, trots att grannlandet Colombia toppar statistik över mord på fackligt aktiva och journalister. Frågan är när högern ska börja bedöma världens länder utifrån samma kriterier?
I Svenska Dagbladet skriver jag och Nael Touqan, ordförande Palestinska föreningen, om helvetet på Gazaremsan;
Orden börjar ta slut för att beskriva den palestinska befolkningens helvete i Gaza. 1,5 miljoner människor hålls fångna i fattigdom, hopplöshet och misär på en yta som motsvarar ön Orust. Om detta tiger Sveriges regering. Gränsövergångarna, sjövägarna och luftrummet är stängt. Leveranserna av el och bränsle bryts slumpartat. Bristen på mat och mediciner är akut. Den svenska regeringen uttrycker visserligen oro över situationen, men nu är det inte läge att sitta på sin kammare och oroas. Nu måste omvärlden och den svenska regeringen reagera och kraftigt fördöma Israels övergrepp mot Gazas befolkning.