Det är alldeles för tidigt att räkna ut Robert Mugabe, auktoritära ledare har en tendens att inte spela efter regelverket. Men det finns nu gott hopp om ett maktskifte och demokratisering av Zimbabwe. Om så sker har demokrater all anledning att fira världen över.
I tre veckor 1999 bodde jag hos den fattiga bondefamiljen Mkize i nordvästra Zimbabwe. De var socialister, anti-imperialister och hade slagits mot apartheidregimen under 70-talet i vänster-befrielserörelsen Zapu. Efter Zimbabwes befrielse utsatte Mugabes och hans Zanu minoritetsgruppen ndebele och Zapus anghängade för grova övergrepp. Flera i familjen Mkize flydde, andra hotades och misshandlades. 10-30 000 ndebeles och Zapu-anhängare mördades. Redan då visade Mugabe att han satte sin egen makt framför alla ideal och ideologi. Att vänstern då blundade var oförlåtligt, ett misstag som inte får ske igen.
Zimbabwe står inför stora utmaningar. Landet är i akut behov av reformer på i stort sett alla områden. En rättvis och verklig jordreform som gynnar vanliga zimbabwier och stora satsningar på välfärd och infrastruktur kommer behövas.
Jag förväntar mig inte att MDC kommer kunna lösa alla dessa problem. Partiet är en brokig allians där man hittar allt från Zimbabwes näringsliv till radikala frivilligorganisationer och vänsteranhängare. Zimbabes vänster representars idag av gruppen runt den gamle studentledaren Arthur Mutambara som fick tio representanter i parlamentet som MDC-medlemmar.
Om inte Mugabe än en gång lyckas hålla sig kvar vid makten står Zimbabwe inför en spännande tid. Jag kommer med spänning följa Mutambara och hans krets i deras kamp för ett självständigt, demokratiskt och rättvist Zimbabwe.