Borde väl ha skrivit något om Pride, men vem vill blogga när solen steker, bubblet flödar och livet bäst levs utanför kontoret?
Idag 16.45 deltar jag i ett seminarium om HBT och Klass i Pride House (Kulturhuset, Lilla scenen), arrangörer är Sensus och Svenska Kyrkan.
Funderade länge på vad man skulle säga om det, men landande i att prata om skillnaderna i Högerns och arbetarrörelsen strategier för politisk kamp, som märks tydligt i tanken om rosa pengar, att vi HBT-personer genom vår köpkraft ska konsumera oss ifrån diskriminering.
Svensk Näringslivs tankesmedja Timbro, som annars brukar skita i våra rättigheter, gav för ett par år sedan ut boken ”Made in Pride” om rosa pengar. I förordet säger man att ”det är inte längre lagstiftningen som driver utvecklingen framåt utan marknaden”.
Tanken om de rosa pengarna är i sig starkt exkluderande utifrån både klass och kön, man utgår från att HBT-personer är detsamma som bögar (helst i parförhållanden) i innerstan med tjocka plånböcker.
Det är kanske inte så konstigt att Svenskt Näringsliv hellre vill att vi köper regnbågsfärgad vodka än att gå ut på gatorna och protesterar mot homofobin, breda kämpande rörelser är sällan borgerliga. Men det är mer konstigt att denna teori fått så stort utrymme inom HBT-rörelsen...