Hans Linde

Jag hade bestämt mig, jag skulle inte börja blogga. Visst har det gjorts påstöttningar, men det brukar inte funka på mig. Jag växte trots allt upp på en skånsk grisgård, men blev vegeterian under fem år. Jag föddes i stort sett in i Centerpartiet (Obs! Centerpartiet classic), men blev vänster. Jag har varit med i Vänsterpartiet i tio år, men fortfarande inte köpt någon manchester-kavaj. Och jag har suttit i riksdagen i snart ett år utan att ha bloggat...

Imorgon går planet hem till Sverige. Det har varit tio intensiva dagar här i Nicaragua. Jag har haft förmånen att träffa en rad folkrörelser, politiska aktivister och biståndsarbetare. Jag har fått se stad, landsbygd och flera biståndsprojekt som imponerat, hopp och avgrundsdjup fattigdom. Nu åker jag hem med en arsenal av argument för att Sverige ska bidra till fattigdomsbekämpning, demokrati och jämställdhet i Nicaragua. Gunilla Carlsson får huka i talarstolen!

20 timmars resa till Sverige, via sex flygplatser, gav tid att reflektera över det jag sett och upplevt i Nicaragua. Insågt att jag inte skritvit om ett av de mer intressanta studiebesöken jag gjorde i Nicargua; på Polishögkvarteret i Managua och på polisstationen i Masaya.

I Centralamerika har "mano dura" (hårda tag) varit en vägvinnande paroll o val efter val. Förra veckan gick högerkandidaten Otto Perez Molina vidare till andra omgången av presidentvalet i Guatemala med löfte om "mano dura". I El Salvador gick den sittande presidenten Antonio Elias Saca, från ytterhöger-partiet Arena, steget längre och krävde "super mano dura" i senaste valet. Jan Björklund skulle ha kännt sig som fisken i vattnet.

Men medan land efter land satsat på repression och hårda tag, har man i Nicaragua valt en helt annan väg.

Som riksdagsledamot får man ett stort antal massmail. Med jämna mellanrum är det någon som väljer att besvara dessa mail genom "reply all" och då är det kört. För ett drygt år sedan bombaderades inboxen med mail där ett par dussin ledamöter i någon slags lokalpatrotisk anda var tvungna att till ALLA andra 348 rikdagsledamöter plus minst lika många tjänstemän deklarera vilket fotbollslag de höll på.

Nu har det hänt igen. Ett par engagerade medborgare har mailat samtliga riksdagsledamöter och protesterat mot att de anordnas en gudstjänt i Storkyrkan i samband med riksdagens öppnande. Hugade ledmöter kände så klart att deras syn på saken måste delges ALLA andra 348 ledamöter. När man på typ tionde dagen av denna exalterande debatt får mail av karaktären "jag vill bara meddela att jag helt håller med föregående inlägg" så är det inte utan att man börjar tvivla på demokratin.

Så här i budgetångesttider så kan man alltid pigga upp sig med ett skivtips. Carola berättar i tidningen Dagen om sin nya skiva "Jul i Betlehem 2" som just nu spelas in i den muromgärdade och ockuperade staden Betlehem. Hon tror att skivan ska skänka lyssnarna "Guds frid. Med den friden blir vi av med stress, utbrändhet, egoism och oro."

Inser att jag inte kan rapportera om alla tokigheter som händer i detta bisarra hus, för att inte tala vilka negativa effekter det skulle ha för allmänhetens förtroende för de folkvalda, men ibland kan man inte hålla sig.

Idag fick jag inbjudan från Annelie Enochson till en Alpha-kurs. Kursen motiverades bland annat med att Göran Skytte skrivit uppskattande om den. Kombination Enochson-Skytte är ju svåremotståndlig så jag var ju tvungen att kolla upp vad en Alpha-kurs är. Bland annat lär man sig; Hur jag kan fylld av den helige ande? Varför Jesus måste dö? Vad den helige ande gör? (Poker, frigörande dans och orkidé-odling satsar jag mina slantar på).

Prioriteringen känns klockren! Borgarna tok-skärner på Komvux, förvägrar studenterna ett studiemedel de kan leva på - men vi har en kurs i riksdagen om mungo-jumbo.

Om inte vi haft en borgerlig regering och så många dagar återstått innan det är söndag skulle jag våga påstå att veckans mest bisarra nyhet är att Birgitta Ohlsson utsetts till årets FN-vän av FN-förbundet. Ohlsson har med enfas i stort sett varje debatt argumenterat för "humanitära interventioner", med andra ord att den enda supermakten USA ska kunna åsidosätta folkrätten och bomba lite hej vilt. Ohlsson stödde folkrättsbrotten i Afghanistan och Irak som i grunden undergrävt FN:s ställning och att EU och Nato skaffar sig egna snabbinsatsstyrkor så att FN kan åsidosättas.

Men jag är inte knusslig; Grattis Birgitta och God Natt FN-förbundet!

Igår deltog jag i en debatt som skulle bland annat handlade om vatten och konflikt inför ett 100-tal gymnasieelever. En i sig oerhört spännande frågeställning, den ökade bristen på och kunkurrensen om vatten skapar konflikter både mellan stater och mellan människor. En situationen som snabbt förvärras av klimatförändringarna. Idag beräknas 75-90 % av alla flyktingar vara "klimatflyktingar", på flykt undan klimatförändringar och konflikter skapade av klimatförändringar.

Konfrencier Gustav Fridolin (som jag i grunden gillar) ställde frågan till publiken hur många som köpt en flaska vatten samma dag. En stackars kille på första rad sträckte skamfullt upp handen och fick en ordentlig dos moralism om törstande barn i Västsahara som svar.

Att försöka förändra samhället genom moralism, skuld och skam har i stor omfattning testats i drygt två tusen år av kyrkan. Det här väl i ärlighetens namn inte varit en helt framgågsrik strategi. Trots det ser vi idag hur delar av miljörörelsen plocka upp samma tråd.

- Håll ut! På måndag får vi en ny ledamot som breddar efternamns-spektrat!

(Min namne kommer dessutom från Klagstorp, inte långt från Klågerup där jag är uppvuxen, men där tror jag likheterna tar slut...).

En av de få fördelarna med att vara sjuk är att man får tid att läsa. De senaste dagarnas "febertopp" gav mig möjlighet att läsa Adam Hochschilds "Spräng bojorna", om arbetet som ledde fram till att Storbritannien avskaffade slaveriet. En historia om kamp (framför allt bland slavarna i Västindoien), solidaritet och ofattbart mänskligt lidande. Och frågan man ställer sig i en tid då borgerligheten tar strid för mer anti-kommunistisk propaganda signerad Svensk Näringsliv är när Sveriges del i slaveriet ska komma upp på dagodningen och vårt land gör upp med sin historia.

Carl B Hamilton (fp) 14/2 2006

"Det gör att det är fullständigt oförenliga ståndpunkter som två av riksdagens partier intar när de är emot Europeiska unionen och anser att Sverige ska gå ur Europeiska unionen och samtidigt hävdar att de är för att bekämpa miljöhot och att de är för ett globalt arbete på miljöområdet. De tar avstånd från den enda effektiva organisationen och det enda instrumentet för att driva den politik som de själva säger sig stå bakom. Det här är oförenliga ståndpunkter.
Jag kommer att fortsätta med att plåga och trakassera er från dessa två partier som har denna oförenliga hållning i denna för Sverige och världen centrala fråga under kommande år".

Nu tvingar den effektiva miljöorganisationen EU Irland riva upp sitt beslut om att förbjuda vanliga energislukande glödlampor till förmån för lågenergilampor. Det strider nämligen med den inre marknadens principer om fritt flöde för varor och principen om s k ömsesidigt erkännande (om en vara finns i ett land får den inte stoppas i andra länder). Det irländska förslaget skulle ha inneburit att man förhindrat utsläpp om 700 000 ton koldioxid om året. Tack Jens Holm för informationen!

Det är inte utan att man imponeras över den mediala dramaturgin runt primärvals-cirkusen i USA. Kommer på mig själv att närmast maniskt följa opionsmätningar från South Carolina, Hillarys tårar och "rock'n'roll-känslan" på Obamas välregiserade möten. Det är nästan samma spänning som man upplever under sammanräkningen av rösterna under slutskedet av Eurovision Song Contest eller en staffett i längskidor i världscupen.

Liknelsen kanske inte haltar så mycket trots allt. Primärvalen påminner mer om underhållningsindustri än politik, det är talande i sammanhanget att Aftonbladet låter f.d. musikjournalisten Per Bjurman sköta rapporteringen från USA. Bakom rapporter om vem som glöder på sina möten, sover minst, är kusin med Raila Odinga osv döljs faktumet att politiken är sekundär i dessa val och inte så konstigt heller. Skillnaderna är minimala. Ingen kandidat kommer innebära ett skifte i USA:s utrikespolitik. Hillary Clintons och John McCains segrar i natt påverkar därför världen ungefär lika mycket som om Georgien ror hem ESC i vår eller om Tyskland vinner en seger i längdskidsvärldscupen.

Mycket påminner om ett provval i en annan del av världen;

Jag är allergisk mot två saker; pälsdjur och tjänstemannamässiga politiska möte i "samförståndsanada", där det politiska etablissemangets ryggdunkar viner. Sen i söndags är jag på Folk och Försvars konferens i Sälen. Så många pälsdjur har jag inte stött på, men ryggdunkandet har varit öronbedövande och samförståndsandan stundtals kvävande.

Har kunnat se Cecilia Malmöström och Margot Wallström ryggdunkas, Sten Tolgfors och Urban Ahlin (utrikespolitisk talesman för s) ryggdunkas, förvsarsindustrin och Anders Karlsson (ordförande i försvarsutskottet och socialdemokrat) ryggdunkas osv. Priset tog nog trots allt när Urban Ahlin som, inte utan visst engagemang, talade om att EU måste försvara "europeiska värderingar" så som "liberal marknadsekonomi" i EU:s grannområde. Behöver jag tillägga att Lars Adaktusson var konferensier?

Sist på dagordningen skulle jag diskutera Afghanistan med Allan Widman (fp) och Kent Härstedt (s). Jag inledde med ett försök till skämtsamthet med att det nu var det min uppgift att som siste talare bryta med tre dagars samförståndsanda och enighet. Vilket så klart möttes med en gravdjup tystnad.

...eller Tjóðveldi som de heter på Färöarna. Idag går knappt 35 000 färöingar till val. Möjligheterna för valseger är goda för att Vänsterpartiets systerparti Tjóðveldi, eller "republikanerna" på svenska. I senaste valet 2004 fick de 21,7 % av rösterna och 8 av 32 mandat i Lagtinget. I dag styrs öarna av en koalition mellan socialdemokraterna och ett par mindre borgerliga mittenpartier. Tjóðveldi går till val på utbyggd välfärd och ökat självstyre från Danmark.

Tjóðveldis starka folkliga stöd visade sig inte minst i senaste folketingsvalet i Danmark där partiets partiledare Högni Hoydal vann ett av de två mandat som Färöarna har i det danska parlamentet. Hoydal valdes in redan 2001 och har varit en stark kritiker mot den danska utrikes- och flyktingpolitiken.

Idag skriver Alf Svensson på Expressens debattplats om "åldersförtrycket mot äldre" med anledning av att Pär Nuder förpassats/förpassat sig till den självutnämnda "gubbhyllan".

Svensson skriver; "Det är dags att ta itu med Sveriges värsta diskriminering. Den drabbar äldre." Visst är det så att äldre har svårare att få jobb, men "värsta diskrimineringen"? Har äldre genomgående lägre löner bara för att de är äldre? Är äldre förpassade till låglöneyrken och storstädernas mindre attraktiva ytterområden? Stormas PRO-möten av nynazister och blir deras medlemmar bespottade, misshandlade och mördade bara för att de är äldre?

Jag har skrivit tidigare om valet på Färöarna, där Vänsterpartiets systerparti Tjóðveldi (republikanerna) gjorde ett strålande val och blev största parti med 23,3 % av rösterna nyligen. Efter Tjóðveldis seger har det följt intensiva regeringsförhandlingar som nu resulterat i en koalition mellan Tjóðveldi, Socialdemokraterna och ett litet kristet mittenparti.

Tjóðveldi får ministerposterna för fiske (super-tungt på Färöarna), kultur, utbildning och "erhvers" (lite oklar vad den ministern sysslar med). Partiledare Högni Hoydal blir, håll i er, utrikesminister!

Hoydal som även sitter i Folketinget har varit ett stark kritiker av den danska utrikespolitiken och den borgerliga regeringens stöd till USA:s "krig mot terrorismen".

...och jag talar inte om Castro. Igår dog Emily Perry, som under decennier spelat Dame Ednas ständigt tysta nyazeeländska brudtärna Madge Allsop. I program efter program satt hon tyst och överröstes av Dame Ednas ständiga förolämpningar. Madge blev 100 år. Så blev världen lite tråkigare...

Och ännu en gång tackar man You Tube för att de sparar dessa mänsklighetens höjdpunkter!

Det här är mitt 100:e blogginlägg och vad skulle kunna vara lämpligare att skriva om än gårdagens schlager-spektakel. I vårt heteronormativa samhälle ger ju min sexualitet mig en viss potential att bli självutnämnd expert på denna glittrande folkfest, vilket jag inte varit sen att utnyttja.

Nu finns det de som säger att schlager och politik inte hör ihop. Tror visserligen den skaran krympte efter att Israel förra året tävlade med bidraget "push the button" som handlade om kärnvapenförsedda muslimer i turban. Om vad tror ni folkrätts-marodören Urban Ahlin (s) tycket om att vinnaren Charlotte Perrelli svepte in sig i en guldfransad fana hon fått av den serbiska ambassaden? Professor Ulf Bjereld visar i sammanhanget att statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet är på framkant med artikeln "Eurovision Song Contest as Politics".

Inför 2009 års tävling dristar jag mig att göra några prognoser;

I morse fick jag besked om att två afghaner skulle utvisas under dagen till Kabul. Jag åkte ner till förvaret i Kållered tillsammans med två representanter för Afghanska riksförbundet för att se vad som kunde göras och lämna in en ansökan om inhibition av avvisningarna. När vi väntar på att få träffa Jalil Husseini kommer polisen för att verkställa avvisningen. En stund senare står jag och gör en intervjuv i P4 Göteborg när jag ser polisen bära ut den svårt sjuke Jalil för att forsla honom till flygplatsen för avvisning. Det svartnar för ögonen av ilska över hur Sverige behandlar människor på flykt.

Ett 20-tal tappra medlemmar i Ung Vänster och Vänsterpartiet genomförde under kvällen en lyckad protestmanifestation mot avvisningarna utanför förvaret i Kållered. Se inslaget om protesterna i TV4 Göteborg.

Och det lönar sig att göra motstånd. I Hofors har man gått man ur huse för att 21-åriga Enayatulla Adel ska få stanna i Sverige. Efter omfattande lokala protester där bl a Ulla Andersson (v) varit djupt engagerad bordlades avvisningen av Adel igår när han befann sig på flygplatsen Landvetter. Skriv på namninsamlingen mot Adels avvisning som elever och personal
på Björkhagsskolan i Hofors tagit initiativ till och kräv att han får stanna.

Så här skriver dem i sitt upprop;

"Att Sverige, med sitt rykte som frihetens och solidaritetens stamort på jorden, kan önska skicka iväg en arbetande, begåvad ung man, en tillgång för vårt samhälle, känns helt orimligt för oss. Detta alldeles särskilt som vi befinner oss i en situation där vi behöver arbetskraftsinvandring. Därför hoppas vi att du vill hjälpa oss att undanröja våra begynnande tvivel om tillståndet i den svenska demokratin genom att solidarisera dig med oss i vår kamp för att Adel skall få sitt uppehållstillstånd i Sverige

SKICKA INTE HEM ADEL; HAN ÄR REDAN HEMMA!”

Lördagen spenderade jag på ett givande seminarium i Karlstad om avvisningar till Afghanistan. Mötet arrangerades av föreningen "Ahads vänner", en av många föreningar som nu runt om i landet kämpar mot de inhumana avvisningarna till Afghanistan. Ahad har bott i Sverige i snart fem år och pluggar på Molkom folkhögskola där 200 av hans kurskamrater har skrivit på ett upprop mot hans avvisning. Skriv på namninsamlingen mot avvisningen!

Jag deltog i den avslutande debatten. Läs mer i Värmlands Folkblad. Intressant i debatten var att samtliga partier ansåg att det råder "svåra motsättningar" i Afghanistan, vilket skulle innebära att alla avvisningar stoppas och Migrationsverket misstolkat den gällande lagstiftningen. Trots det vill inte de borgerliga se någon som helst översyn av tillämpningen av lagen.

Tre miljöpartister tar strid för spaden och hinken i sin sandlåda. Det är knappats första gången, Peter Eriksson har ju snarast profilerat sig som sandlåde-krigens mästare. Dagens debatt-artikel i Dagens Nyheter är politik när det är som sämst.

Skulle det inte vara vara för de grova faktafelen hade jag lämnat den därhän. I artikeln skriver man; "Kritiken mot Kuba lyser med sin frånvaro på vänsterpartiets hemsida."

Här är ett tips till Magnus Johansson, Maria Ferm och Jakop Dalunde innan ni nästa gång ska skriva en debattartikel;

1. Gå in på Vänsterpartiets hemsida; www.vansterpartiet.se
2. Slå in ordet "Kuba" i sökfältet.
3. Läs det första sökträffen som kommer upp, där står det;
"Vänsterpartiets principiella hållning är att vi kritiserar brott mot mänskliga rättigheter och inskränkningar i demokratiska fri- och rättigheter, varhelst de förekommer. När sådana brott begås på Kuba kritiserar i vi konsekvensens namn även den kubanska regeringen för detta."
4. Läs det andra sökträffen som kommer upp, där står det;
"Castros avgång är en chans till demokrati på Kuba. Castro har stått i vägen för en demokratisk utveckling. Det är dags för en genomgripande demokratisering av det Kubanska samhället."

Magnus Johansson, Maria Ferm och Jakop Dalunde klarar uppenbarligen inte av att varken föra en hederlig debatt eller göra den mest grundläggande faktakoll.

1996 firade jag 1 maj för första gången. Det var på många sätt ett miserabelt 1 maj-firande. En alltför liten skara träffades på det alltför vindpinade Olof Palmes plats i hamnen i Trelleborg alldeles för tidigt på morgonen. Jag minns inte vem som talade, men jag minns att han överröstades av en traktor som åkte förbi. Och jag minns att när gick hem längs gatorna i Trelleborg sjöng jag Hannes Skölds kampvisa från 1911;

Första maj, första maj
varje sliten kavaj
blir en mantel av strålande ljus,
varje trött proletär
glömmer mödornas här
och går drucken av vårvindars rus

Så kändes det då, så har det känts varje 1 maj. Det här är dagen då vi glömmer ”mödornas härd” för att vi vet att vi inte är ensam.

Så inledde jag mitt tal förra året, imorgon är det dags igen. Jag talar 10.45 i Kinna och i Borås 12.30 (samling på Stora torget 11.30). På kvällen blir det så klart fest med Vänsterpartiet Göteborg.

Stort tack till kamraterna i Kinna och Borås för ett fint 1 maj!

Tack till Fredrich Legnemark för bilder!

Jag tyckte det var positivt när Göteborgs Fria startade, nya röster och andra nyheter kom fram i Göteborgs ensidiga och liberalt baktunga medieklimat. Tyvärr har Göteborgs Fria med tiden blivit allt smalare och därigenom ganska ointressant. Men när jag i lördags morse läste Göteborgs Frias "inledare" insåg jag att måttet var rågat. Lászlo Gönczi talar ur skägget (bokstavligt talat) och tar inte bara ställning mot sjuksköterskornas krav, utan menar att "sjuksköterskorna har för hög lön". Vem behöver nyliberaler när vi har miljöpartister?

"Världen behöver en mänsklighet som ägnar sig åt frid i stället för prylhysteri, fred i stället för vapen och människor som väljer solidaritet istället för gruppegoistisk kamp för högre löner". skriver Gönczi och tillägger "Samma agerande bör ske över hela arbetsmarkanden, både för ingenjörer, chaufförer, rörmokare och lärare. Man brukar hävda att en del yrken behöver få högre status. Men status ska inte utryckas genom håvor som uppkommer via rovdrift av natur och medmänniskor. Status borde arbetstagarna söka i tillfredställelsen att göra ett gott jobb och i omgivningens uppskattning." Så punchpatrons-konservativ vågar inte ens Svenskans ledarplats vara längre...

Ikväll missar jag EM-matchen Sverige-Grekland eftersom jag kommer sitta i Soraya-TV:s studie i Södertälje och diskutera folkmordet i Turkiet 1915 på armenier, assyrier/syrianer, kaldéer och pontier. Nu gör det inte så mycket, spänningen är borta, efter att Expressen i sin papperstidning låtit lemurerna på Skansen tippa EM i fotboll och svaret är glasklart; Sverige går vidare från gruppspelet och Spanien åker ut!

Släng er i väggen ni sport-journalister och fotbollsexperter som ändå bara tippar fel. När hade lemurerna fel senast?

Nu är den stora frågan; när kommer lemurerna beredas plats som krönikörer på Expressen Sport?

"Politik är inte riktigt en match. Det handlar inte om vem som är bäst. Det handlar om allvar. Det handlar om människors otrygghet, om människors framtidsmöjligheter. Det är lite mer än svar på frågan vem som är bäst." sa Mona Sahlin i gårdagens partiledardebatt i sin replik till Rheinfeldt.

Det är helt sant. Det viktigaste är vilken politik man för, men det är inte fel att vara bäst i synnerhet inte om det kombineras med en politik för rättvisa och jämställdhet.

Vid morgonens omröstning hade ett tiotal ledamöter ogiltig frånvaro (Något för Björklund att ta tag i?). Ingemar Vännerlöv (kd) har roat sig med räknat ut den "ogiltiga frånvarokvotten" genom att ett partis sammanlagda ogiltiga frånvaro under hela voteringen divideras med antalet omröstningar. Miljöpartiet toppar med listan med en ogiltig frånvarokvot på 6,7. Sahlins Socialdemokraterna hade sammanlagt 66 ogiltiga frånvaron i omröstningarna och en ogiltig frånvarokvot på 4,1. I botten, med bäst resultat, hamnar Vänsterpartiet; 0 ogiltig frånvaro och som enda parti en ogiltig frånvarokvot på 0.

Nördigt? Javisst! Men samtidigt lite kul...

Inför matchen mot Grekland tippade Skansens lemurer att Sverige skulle vinna och vi vet ju hur det gick. Nu har lemurerna gjort det igen. Sverige vinner mot Ryssland med 3-0 och Zlatan gör två av målen!

Bara att kamma hem stora journalistpriset för Expressen?

Igår var jag med i P3:s brunchrapport och skulle prata visioner. (jag är med en 17:30 minuter in i andra delen) En del visioner blev det, men också annat, typ foppa-toffler, Louis Vuitton-väskor och champange-sprut i Båstad. Fick välja tre tidningsrubriker i mitt Sverige 2068;

1. Sista bensinbilen placerad på museum
2. Sista homofoben död - ingen saknar, ingen sörjer
3. Palestina vinner guld i damfotbolls-VM

Intervjuven avslutades med att jag fick fylla i Rixdag High's Yearbook 07/08;

Vad var temat på Balen/Prom?

- Tema Sagan om ringen - den moderata riksdagsgruppen kom som orcher och Federley som Saruman efter omröstningen i FRA-frågan.

Vem gick du med?

- Helst hade jag gått med Fredrik Ljungberg, men det får bli Carl Bildt. Mest för att se hans ansträngda min när jag bjuder upp första dansen.

Vilka blev Prom King/ Queen För Rixdag High 07/08?

- Josefine Brink - den mest lysande debattören och Camilla Lindberg - den sista liberalen i riksdagen.

Vilken är den populäraste bänken i riksdagen?

- Precis som i vilken High School som helst - rökrumsbänken.

Vem kommer du hänga med på sommarlovet?

- Förhoppningsvis min sommarflört.

Okej, lovar att snart göra något super-seriöst för att kompensera!

Den politiska debatten i Sverige börjar allt mer likna en dokusåpa. Visst tyckte jag att det fanns ett visst underhållningsvärde i att följa vem som blev ihop med vem och vem som bröt ihop i Big Brother, men jag har inte blivit politisk aktiv för att bli underhållen, jag blev politisk aktiv för att jag såg orättvisor och ville sätta stopp för dem. Så verkar alla inte resonera.

I FRA-frågan har för länge sedan sakfrågan; att svenska folket ska massavlyssnas, hamnat i skymundan för en dåkusåpa av Robinson-klass. Först var det Federley som grät på mittuppslag i kvällspressen, sen borgerlighetens inre konvulsioner och nu är det Miljöpartiets och Socialdemokraternas "uppgörelse". där uppgörelsen i sig blivit nyheten, inte att två partier som för ett par veckor sedan röstade nej till FRA-lagen, nu kan tänka sig en FRA light.