Hans Linde

Igår släpptes nyheten att Sverige slutit avtal med militärdiktaturens Thailand om försäljning av Jas Gripen-plan. I december ska demokratiska val hållas lovar juntan och asiatiska militärdiktaturer brukar ju hålla sitt ord så det är bara att köra på enligt regeringen. Några mindre probelm återstår dock när man ska motivera affären; brotten mot de mänskliga rättigheterna är omfattande, de pågår en väpnad konflikt i södra Thailand som krävt 2000 liv de senaste åren och regionen är instabil.

Idag har jag lämnat in en interpellation i frågan till handelsminister Ewa Björling där jag bl.a. krävt att Sverige måste vilkora köpet med tydliga förbättringar gällande mänskliga rättigheter och demokrati. Interpellationen borde komma upp på riksdagens hemsida inom de kommande dagarna.

Så på här på kvällskvisten har jag inför fullsatta läktare och samlad världspress debatterat Jas Gripen försäljningen till diktaturen Thailand med handelsminister Ewa Björling (m). För en dryg månad sen tog jag initiativ till debatten genom en interpellation.

Regeringen brukar tala sig varm om att vara en röst för "fred, frihet och försoning", men idag var den retoriken avlägsen; "Jag observerar att statsrådet och regeringen avhåller sig från att använda begreppet diktatur om denna regim, men det säger kanske mer om regerings näringspolitik än om situationen i Thailand."

Klustervapen utgör i dag en av de vidrigaste formerna av vapen. När ett klustervapen exploderar sprids ett stort antal mindre sprängladdningar, inte olikt små minor, över ett stort landområde, vilket i praktiken gör det omöjligt att undvika civila offer. 98 procent av dem som har fallit offer för klustervapen har varit just civila, enligt en undersökning av Handicap International. 40 procent har varit barn.

Att användning, produktion och handel med klustervapen borde förbjudas borde vara en självklarhet. Österrike, Belgien, Ungern och Norge har redan inför moratorium eller förbud. Bulgarien, Serbien och Kroatien är på gång. Men i Sverige slåss den borgerliga regeringen för sina egna klusterbomber, bombkapsel 90.

I november beslutade inspektionen för strategiska produkter, ISP, att tills vidare inte godkänna några nya affärer med Pakistan. Men följdleveranserna från gamla affärer fortsätter. Nu avslöjar Dagens Industri att vapenexporten fortsätter understöd av svenska skattepengar. 17 miljarder utfärdas som krediter för vapenexport till Pakistan, det motsvarar Sveriges årsbudget för bostadspolitik, konsumentpolitik, naturvård och regional utveckling.

Just nu samlas representanter från ett stort antal länder i Wellington, Nya Zeeland, för att diskutera hur man ska gå vidare med ett internationellt förbud mot klustervapen. Ett förbud är efterlängtat, bombernas effekter i Libanon, Afghanistan, Irak och på flera andra delar av världen förskräcker. 98 % av offren är civila, 40 % barn.

Jag har tidigare skrivit om regeringens hyckleri runt klustervapnen. Det är nu bara att konstatera att hyckleriet fortsätter. I Wellington har den svenska regeringen slagits för att begränsa förbudet och få med undantag som skulle möjliggöra för Sverige att behålla sina egna klustervapen, bombkapsel 90.

"Dessa är mina principer. Men om du inte gillar dem har jag andra."
- Sa Groucho Marx och det är en bra beskrivning av svensk vapenexportpolitik. I dagarna besöker Colombias vice president Santos Calderón, en man som pekats ut för samröre med paramilitärerna i Colombia. I samband med besöket avslöjar Dagens Nyheter att ISP, Inspektionen för strategiska produkter, gett klartecken för förhandlingar om försäljning av radarsystemet Erieye till Colombia.

Thomas Tjäder, säkerhetspolitisk rådgivare på IPS, ger i sammanhanget sitt bidrag till tävlingen "årets citat".
- Ett radarsystem kan hjälpa det statsbärande partiet att övervaka sina gränser och därmed gagna stabiliteten.
Det känns säkert tryckt i Ecuador som tidigare i år bombades av colombianska flygvapnet.

För den som känner tveksamheter inför anklagelserna mot den colombianska regimen kan jag rekommendera senaste numret av Ordfront.

"Colombias bördiga jord är perfekt för att odla oljepalm som ger ekodiesel till världens törstiga bilflotta. Men oljepalmen odlas på jord som högermilisen stulit från fattiga bönder under inbördeskrigets folkfördrivningar."

Kanske något att fundera på för Maud Olofsson när de ska diskutera klimatförändringarna?

Idag behandlar Utrikesutskottet frågan om ett internationellt förbud av klustervapen. Ett enigt utskott säger att Sverige ska verka för ett "heltäckande internationellt förbud rörande klustervapen" efter påtryckningar från oppositionen. 19-30 maj kommer Sverige tillsammans med en lång rad stater träffas i Dublin för att förhandla om en internationella konvention om klustervapen. Med Utrikesutskottets skrivningar kommer det vara omöjligt för den svenska regeringen att fortsätta obstruera och kräva undantag för de svenska klustervapnen: Bombkapsel 90.

Lite stolt är jag över att drivit igenom en hårdare skrivning, men inte nöjd. Sverige borde gå före och likt Belgien införa ett nationellt förbud mot handel, produktion och innehav av klustervapen.
I ett pressmeddelande säger jag;
- Den borgerliga majoritetens inställning verkar vara följande: Gärna förbud mot klusterbomber, men någon annanstans, någon annan gång, för någon annan. Med en sådan inställning kan man fråga sig med vilken trovärdighet Sverige kommer att gå in i fortsatta förhandlingar om ett internationellt förbud,

Idag piggade jag upp min dag genom att anmäla regeringen till Konstitutionsutskottet.Onsdagen 14 maj ställde sig en enig riksdag bakom betänkandet "2007/08:UU7 Strategisk exportkontroll 2007" där ett enigt Utrikesutskott slog fast att man "vill framhålla vikten av att Sverige fortsätter att vara pådrivande för att få till stånd ett heltäckande internationellt förbud rörande klustervapen i enlighet med Oslodeklarationen." I debatten samma dag slog Utrikesutskottet ordförande Göran Lennmarker fast att ordet "heltäckande" både avsåg antalet länder och typer av klustervapen som ska inkluderas av ett internationellt förbud.

Igår, 19 maj, inleddes slutförhandlingar i Dublin om ett internationellt förbud rörande klustervapen. Den borgerliga regeringen har dock försökt att urholka förbudet och få undantag för det svenska klustervapnet, Bombkapsel 90.

I ett pressmeddelande säger jag;

- Klustervapen och Bombkapsel 90 är ett vidrigt och otidsenligt vapen som för länge sedan borde ha lämnats på historiens soptipp. Regeringens agerande hotar Oslo-processen och Sveriges trovärdighet. Hur ska Sverige kunna kräva att USA, Israel och andra länder ska avskaffa sina klustervapen när man inte vill kompromissa om sina egna?

Åren efter Sovjetunionens sammanbrott sjönk krigsmaterielproduktionen i världen. Många talade om att demokratin svepte fram över världen och nedrustning tycktes äntligen vara en möjlighet. Under en lång följd av år på 1990-talet och fram till de första åren efter millennieskiftet låg den svenska krigsmaterielexporten kring 3 miljarder per år.

2003 blev ett trendbrott, då fördubblades den svenska exporten, och sen har den fortsatt att öka. I regeringens skrivelse "2008/09:114 Strategisk exportkontroll 2008" redovisar man att den svenska vapenexporten ökat med 32 % under 2008 (sammanlagt 12,7 miljarder), i synnerhet är det exporten av krigsmateriel för strid som ökar - med 75 %.

Bland annat exporterade Sverige vapen till tolv länder som hade trupp i Irak under 2008 för över 3,377 miljarder kronor, även det en ökning med drygt 30 %. Dessutom exporterade vi till en rad länder som knappast kan beskrivas som något annat än diktaturer och/eller stater som begår grova brott mot de mänskliga rättigheterna, bl.a. Singapore, Brunei, Förenade Arabemiraten (en dryg tiodubbling av exporten under 2008), Bahrain och Tunisien.

Förutsättningarna för att skärpa den svenska lagstiftningen minskar dessutom i takt med att krigsmateriel-samarbetet intensifieras inom EU. Senast i höstas behandlade riksdagen kommissionens meddelande "En strategi för en starkare och mer konkurrenskraftig försvarsindustri i EU" (kort debatt i kammaren, ingen i media). Där talar man bl.a om ökad export på de externa marknaderna, men inget om behovet av att förebygga konflikter, försvara folkrätten eller nedrusta...

Jag har varit med och skrivit Vänsterpartiets motion om vapenexport med anledning av skrivelsen, där visar vi på en rad förslag som skulle kunna bidra till en tydligare reglering av den svenska vapenexporten.